Gott nytt år
Trots det att både vänskap och moral står i vägen,
Lyckas jag inte stänga dig ute....
Det återstår nu några enstaka timmar på detta år.
Jag har nog förträngt det mesta som skett pågrund av att året endast gått åt fel håll.
Jag välkommnar därför det nya året med förhoppningar om en positiv förändring.
Till sommaren är jag äntligen fri från skolan och alla dess förpliktelser och kan börja bygga upp ett bättre liv.
I nuläget ser det ut som om det bär av mot Göteborg - staden av lycka, min dröm.
Tiden går fort trots det att den ibland verkar passera i snigelfart.
Håll ut och Gott nytt år mina vänner
jag önskar er all lycka i världen
Lögn
När kylan var som värst såg jag in i dina ögon,
ur ett rökmoln födde jag en lögn och förde den till dina öron.
En smärta värre än själva sanningen spred sig genom mig kropp.
Då ditt leende var det enda som värmde mig.
Och den egentliga sanningen var det enda som verkligen kunde skada dig.
Och för varje gång jag nu ser in i dina ögon
hatar jag mig om möjligt ännu mer.
För min kärlek till dig är ovärderlig men min lögn ger den ett pris.
Och jag vill så gärna köpa dig sanningen
men priset är för högt.
Förlåt mig för mitt ego, men utan dig finns inget jag.
I väntan på jul
slippa undanflykter och förfinad sanning.
Skönt att samma ord vilar på våra tungor och att avsikten är densamma.
Det underlättar en hel del.
Vandrade hastigt genom Östersunds gator idag och införskaffade det sista i julklappsväg.
Mötte mina två goda vänner och spenderade några timmar sittandes runt ett bord på tings.
Vi utbytte tankar och åsikter om alla möjliga saker och ting.
Mina goá gláa vänner och jag.
I morgon ska rummet få sig en omgång och finna sig i att bli en aning mer personligt.
Och efter det ska det få finna sig i att fungera som tomteverkstad då alla julklappar ska klippa och klistras ihop.
Sundsvall - förträffligt trevligt
men ändå rätt.
Du gör det svårt men ändå lätt.
Det gick bra,förträffligt bra.
Ännu bättre då tequila svaldes ner med citron och fula miner formade efter avsmak.
Vinglade hem full och glad och opåverkad av alla bekymmer.
Var en välbehövd resa,
kände mig alldeles lätt och ihålig inombords då tåget tog mig hem igen.
Ihålig på ett bra sätt, på ett befriande sätt.
Kanske ska besöka Sundsvall oftare.
Frys till is
Ni tror att jag inte hör, ni tror att jag inte ser,
men i själva verket är det ni som saknar både syn och hörsel.
Om jag så stod framför er och stampade och skrek, skulle era ögon söka sig till en tryggare plats och era öron skulle endast höra vad dem ville.
Ni tror ni viskar men i mina öron tjuter era ord .
Den falska tonen skär genom både kropp och själ och krossar hjärtat likt glas.
Trots glassplittret på golvet vandrar ni förbi utan att märka glasskärvorna som tränger in i er kropp.
Avsaknaden av kärlek och kylan er emellan måste ha bedövat era kroppar.
Och ingen värme i världen verkar kunna tina era frusna hjärtan.
Vi fryser ihjäl
Snöstorm
Travat runt i snön med snöstorm i hjärnan i halvsovande tillstånd.
Vaknade av blåfrusna fingrar och tår som skrek efter uppmärksamhet och omsorg.
Försökte lugna stormen inombords genom att bege mig inomhus där vinden står stilla.
Överallt men inte hemma.
Frys tiden
Jag och snygg-Agnes var ute på äventyr i två meter snö
I morgon förväntas det bli utgång. Vi skippar hemgång!
Annars osynliga andetag omringas nu av kylan och tvingas träda fram.
Det är inte längre möjligt att försvinna i mörkret då varje utandning avslöjar dig.
Du kan hålla andan tills du tvivlar på ditt liv,
men det vita rökmoln som tilllsut strömmar ut bevisar din existens.
Med den iskyla som råder försöker du frysa tiden.
Men rött slår om till grönt och allt är återigen i rörelse.
- Första texten jag skrev till mitt PA arbete , vet dock inte om jag kan använda något av det jag gjort. Vet inte om jag törs
Stan har blivit tyst och ful och öde älskling
Att det kommer bli en lång, kall vinter
Jag har lärt mig att saknaden är värst när nån har sovit som ett barn
Genom en iskall vinter
Du är min hjälte för du vågar vara rak
Du är min hjälte för du är precis så svag som jag
Kom och hjälp mig, jag behöver dig igen, igen, igen...
Och du säger att staden är precis som staden alltid varit
I väntan på en lång, kall vinter
Och du säger att saknad kan man lära sig att leva med ibland
Genom en iskall vinter
igen, igen...
Hörde en väldigt vacker version av Kents vinternoll av Ensamhushåll
Jag läste någonstans att man kan hoppas på att saker ska bli som vanligt igen men detta hopp är tyvärr, måste jag meddela inget annat än en dröm...
Och den verklighet du hoppas förbättra kommer nog föralltid förbli din mardröm.
14 års förälskelse
Det är ju allt för typiskt att stackars lilla jag ska gå och känna mig som en 14 årig liten flicka, smygförälskad i en skådespelare. Men det är väll vad filmer är till för. Ett påhittat liv där allt verkar så mycket mer spännande och äkta än den verklighet man faktiskt lever i. Jag menar hur många gånger önskade man inte som liten att Peter Pan skulle flyga genom fönstret? Och hur många gånger har man inte önskat att livet kunde vara lite mer som på film. Nog för att det inte är något man egentligen erkänner men som jag nu faktiskt patetiskt nog gör.
För alla vet ju att stunts,flygande tefat och kärlek bara finns på film och det skulle ju vara rätt trevligt att ha lite mer av det i livet. Eller är jag helt ute och cyklar?
Jävligt bra film var det iaf den där Twilight, som jag faktiskt tänker se en gång till och säkert en gång till efter det.
Galenskap
Helgen var bra och kryddades med lite galenskaper och massor av skratt attacker som självklart resulterade i magknip.
Föredette brandmannen överskred det rekommenderade intaget av alkohol och var och snuddade på gränsen till pyroman då både människor, soffor och klädesplagg tog eld. Men detta åtgärdades snabbt med att tömma både ett och ett annat glas över mobiltelefoner,bord,golv och soffor.
Och att hårspray skapar ett fint eldmoln om man släpper ut innehållet över ett ljus var ju knappast en nyhet men ack så roligt tyckte F.D brandmannen.
Bra kväll,bra sällskap!
Snart bär det av till Sundsvall där rekordet i galenskap kommer utmanas och med all säkerhet övervinnas av mina två goda vänner. Jag längtar!
Alvedon och vatten
Men när klockan ringede och väckte mig efter en sömnlös natt insåg jag att jag inte blivit bättre utan sämre.
Men trots det klev jag upp, ställde mig i duschen och hoppades att allt magont skulle försvinna med vattnet. Men så blev inte fallet, utan istället stegrade smärtan och jag fann inga andra alternativ än att lägga mig ner i några timmar till.
Känner mig bitter då varken mat eller dryck tycks omtyckt av min mage, det får mig bara att må sämre. Vatten är här med min bäste vän. Och det enda som finns att göra är att avverka film efter film så jag fortsätter väll med det...
Kroppsvärme är bästa värmen
Kroppstemperaturen tycks ha överskridit det bekväma eftersom värme rysningar rusar genom min kropp.
Utanför fönstret ropar snön på mig och ber mig rulla runt i den för att sedan drabbas av chock på grund av den plötsliga kylan.
Sedan skulle jag vara tvungen att få upp kroppstemperaturen igen. Har hört att den bästa värmen skall vara kroppsväme. Synd där!
Så jag skippar nog de där snöänglarna jag skulle kunnat gjort och tar av mig tjocktröjan istället och sparar dem tills en annan gång då kroppsvärme passar bättre.
Hjärtesorg och kroppsliga symptom
då är det meningen att man ska skriva en önskelista.
I år önskade jag att julen försvann så jag slapp se min önskan brinna upp tillammans med julklappspapprena.
Jag har gått och blivit sjuk, men jag vet inte av vilken anledning.
Hjärtesorg kanske, som yttrar sig i kroppsliga symtom så som huvudvärk,magont, yrsel och total avsaknad av energi.
Har legat apatisk i min säng och stirrat in i ljuslågorna jag tände för att tycka synd om mig själv.
Fast jag tycker egentligen inte synd om mig själv, men jag orkar visst inte skratta så mycket just nu.
Kväv eller kvävs
Jag säger att i så fall borde vi kvävas för numera är det inget annat än en bristvara.
Jag såg hur den kvävde er.
Smög sig på er då alla sov förutom ni.
Eller vaknade ni upp men lät kärleken sova vidare.
Jag vill rädda er från att kvävas, finnas till med syrgas.
Men enligt er räcker inte ens min kärlek till för att hålla er vid liv.
Frågan är om den någonsin räckt till...
Till skillnad från så många andra har jag en gång letat men slutade då jag aldrig fann...
Jag tror egentligen inte att jag ville, det var bara meningen att man skulle göra så.
Och jag blev varken lyckligare eller olyckligare för det.
Nu är kärlek inget annat än syrefattig luft som cirkulerar runt oss och dras in i våra lungor för att komma ut förbrukad.
Men den försvinner inte för det,
Nej, den cirkulerar vidare för att kväva det som fortfarande lever.
