Lögn

När kylan var som värst såg jag in i dina ögon,
ur ett rökmoln födde jag en lögn och förde den till dina öron.
En smärta värre än själva sanningen spred sig genom mig kropp.
Då ditt leende var det enda som värmde mig.
Och den egentliga sanningen var det enda som verkligen kunde skada dig.

Och för varje gång jag nu ser in i dina ögon
hatar jag mig om möjligt ännu mer.
För min kärlek till dig är ovärderlig men min lögn ger den ett pris.

Och jag vill så gärna köpa dig sanningen
men priset är för högt.
Förlåt mig för mitt ego, men utan dig finns inget jag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0