thisisfreaky

''Du är min hjälte för du vågar vara rak''
Jag placerar mig längst ner på prispallen,
för jag vågar inte ens stå upp för mig själv.

Hjärtat och hjärnan står redo att blotta sig själva,
men jag
jag vägrar rubba mig ur mitt tillstånd.
Jag befinner mig i vintervila.

Men kroppen gör uppror genom hundratals varv runt om i sängen
under alla vakennätter.
Allt osagt som legat utspritt under en längre tid samlas
för att tillsammans
tala till mig.
Men jag slår dövörat till och försöker få dem att förstå,
att de är för känsliga för att släppas fri.
De riskerar att dö i samma stund de lämnar mig.

Och jag är villig att göra vad som helst för att de ska överleva
för att slutligen återuppliva oss...