Är det okej att ge upp nu?
Trots det att pusselbitarna börjar falla på plats,
Känns det som om att allt faller isär.
Jag tror inte ens att jag längre vet vem jag är.
Ögon ser rakt igenom mig,
Men de ser egentligen ingenting,
för det finns inte längre något att genomskåda.
Att försöka säga ett par sanningens ord till mig är som att prata ut i tomma intet,
För era ord studsar omkring som ekon inom mig.
Allt har förlorat sin mening
och jag undrar om det är okej att ge upp nu...
Kommentarer
Trackback
