Bara jag räddar er
De tårar som rullar ner för min hals tillhör ej mig,
de fångades bara upp av min halsgrop då ni grät ut mot min kind.
Jag saknar styrka,
men jag är ändå frivilligt den som håller er upprätt på benen,
trots det att mina egna skakar av utmattning.
Er olycka blir min olycka då skuggor bosatt sig under era ögon,
och min rädsla för att se er försvinna ner i mörker,
får mig att lysa starkare än någonsin för er,
och all energi går åt till er,
och lämnar mig inte tillräckligt kvar,
för att orka lysa åt även mig....
Kommentarer
Trackback
