Luften fryser snart till is

Så kallt att det smärtade att andas,
Men trots det begav sig jag och Faten ut för att förvara den fina vintern i form av ett foto.
Någon sade mig att vintern skulle bli rekordkall,
jag sade att det går jag inte med på.
För då är vintern inget ännat än kall och jävlig.
Nu är den ju iaf vacker.



Nu har min kropp återigen bestämt sig för att strejka mot all ångest som där bor.
Den är visst högljudd om kvällarna då kroppen vill sova,
den håller visst kroppen vaken hela nätter.
Och efter den lilla sömn kroppen slutligen fick vaknar den upp och skriker efter medicin mot magont och huvudvärk.

Sedan stannar den hemma från skolan och bygger upp om möjligt ännu mer ångest.

Jag vill inte mer!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0