Förlåt

Jag förstår inte,
Du verkar förstå mig ännu mindre.
Jag vaknar upp utan att förstå hur jag hamnade där men jag kan inte misstycka,
jag vet att jag borde, jag vet att jag inte kan.
Ni förstår nog ingenting nu,
inte jag heller.

Den enda personen som behöver förstå något vill inte ta in vad jag vill att hon ska förstå.
Hon är den enda personen,
och jag ville aldrig att det skulle bli så här samtidigt som det här är det enda jag vill.
Du känns för långt borta nu och jag är livrädd.
Förlåt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0