Asfalt och vårkänslor

Det sprätter i kroppen då gruset skrapar emellan skorna och asfalten.
Och precis som gruskornen lämnar sin plats på marken då jag tvingar dem ur vägen, flyger vårkänslor omkring inombords då solen bränner i ryggen.
Jag ser mig själv återspeglas i det blanka vatten som grävt sig ner i marken och bildat en pöl,
och jag återspeglas med ett leende.
Det är nästan att jag kan ta i och känna på frihetskänslan då jag rör mig från lägenheten och staden.
Och det känns bra


Foto:Sanna Frykman

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0