Freaky firmafest
Oj oj oj.. jag kan inte komma på annat ordval för att beskriva gårdagen.
Kvällen var extremt rolig och innehöll en massa galenskap. H1's företagsfest bjöd på en hel del roliga händelser och en hel del alkohol vilket resulterade i en hel del alkoholintag vilket resulterade i skönfylla. Inte en kotte stod stabilt.
Kvällen började med att våra chefer kommer in packade till föreläsningen som gick av stapeln 16.00 på eftermiddagen med varsin systemet påse i handen . Själv kom vi spik nyktra eftersom vi inte vågade visa oss på styva linan inför cheferna. Ack ack vilken fel uppfattning vi skaffat oss om våra chefer. Här sitter vi spiknyktra och där sitter de fulla och glada och stojar och skålar. Bjöd på öl gjorde de t.om. Jag älskar mina chefer!
Och för att imponera på oss hade de hyrt en flygbuss som de körde runt oss i på en rundtur i östersund. resan innehöll antal varv runt samma rondeller och alkoholpause från en volvo V70. EN volvo V70 för i helvete, jävla gudar!
Bussen stannade iaf tillsist vid frösö sportstuga där det bjöds på mat, jäger och öl i massor. Innan middagen var serverad var alla härligt på lyset och när maten sedan dök upp gick ändå ölen i första hand.
Tydligen är det tradition att shotta jäger på företagsfester och det gjorde vi.
Efter middagsdags var det sång och dans tävling. Självklart vann min grupp denna tävling. Jävla svin till chefer som tog de 2000 till sig själva haha. Slutade iaf med att chefernas utklädnader revs sönder och de sprang runt halvt avklädda. Som sagt älskar jag mina chefer, lätt de skönaste snubbarna jag träffat.
Kvällen har en hel del luckor som behöver fyllas igen. De ekar rätt tomt och de kallas för minnesluckor.
Efter att jag gått vilse i fylledimman hittade jag helt plötsligt ut och förvånades över att jag nu befann mig hemma hos chefen på efterfest med en hel del skönfolk. Klockan 6.30 i morse ungefär klev jag och emelie in genom dörren och kraschade in i sömnen. I morse när klockan tvingade upp mig för en hel dags jobb ångrade jag bittert att jag gått med på att jobba. Värsta tänkbara jobbet att ha när man är bakis och knappt kan prata. Tre billys pan pizzor fick mig att känna mig lite bättre och på hela fyra timmar har jag lyckats sälja 3 då jag vanligtvis brukar sälja 20. Härligt att vara bakis!
Kvällen var extremt rolig och innehöll en massa galenskap. H1's företagsfest bjöd på en hel del roliga händelser och en hel del alkohol vilket resulterade i en hel del alkoholintag vilket resulterade i skönfylla. Inte en kotte stod stabilt.
Kvällen började med att våra chefer kommer in packade till föreläsningen som gick av stapeln 16.00 på eftermiddagen med varsin systemet påse i handen . Själv kom vi spik nyktra eftersom vi inte vågade visa oss på styva linan inför cheferna. Ack ack vilken fel uppfattning vi skaffat oss om våra chefer. Här sitter vi spiknyktra och där sitter de fulla och glada och stojar och skålar. Bjöd på öl gjorde de t.om. Jag älskar mina chefer!
Och för att imponera på oss hade de hyrt en flygbuss som de körde runt oss i på en rundtur i östersund. resan innehöll antal varv runt samma rondeller och alkoholpause från en volvo V70. EN volvo V70 för i helvete, jävla gudar!
Bussen stannade iaf tillsist vid frösö sportstuga där det bjöds på mat, jäger och öl i massor. Innan middagen var serverad var alla härligt på lyset och när maten sedan dök upp gick ändå ölen i första hand.
Tydligen är det tradition att shotta jäger på företagsfester och det gjorde vi.
Efter middagsdags var det sång och dans tävling. Självklart vann min grupp denna tävling. Jävla svin till chefer som tog de 2000 till sig själva haha. Slutade iaf med att chefernas utklädnader revs sönder och de sprang runt halvt avklädda. Som sagt älskar jag mina chefer, lätt de skönaste snubbarna jag träffat.
Kvällen har en hel del luckor som behöver fyllas igen. De ekar rätt tomt och de kallas för minnesluckor.
Efter att jag gått vilse i fylledimman hittade jag helt plötsligt ut och förvånades över att jag nu befann mig hemma hos chefen på efterfest med en hel del skönfolk. Klockan 6.30 i morse ungefär klev jag och emelie in genom dörren och kraschade in i sömnen. I morse när klockan tvingade upp mig för en hel dags jobb ångrade jag bittert att jag gått med på att jobba. Värsta tänkbara jobbet att ha när man är bakis och knappt kan prata. Tre billys pan pizzor fick mig att känna mig lite bättre och på hela fyra timmar har jag lyckats sälja 3 då jag vanligtvis brukar sälja 20. Härligt att vara bakis!
Kommentarer
Trackback
