Skrapsår,skrubbsår, blåmärken och blod
Och tankarna har snurrar och snurrat i min skalle och frågorna har studsat fram och tillbaks igenom rummet utan att finna svar. Och händerna har slagit in i väggarna och rivit genom håret i ren frustration.
Orden du uttalat har skrikit mig i örat och lämnat mig med nedsatt hörsel,de tjuter nu som för att ständigt påminna.
Och blickarna du givit mig har fyllt mina ögon med tårar och lämnat mig tomögd.
Och känslorna som en gång fyllde mig med värme och sockerdricka för att sedan lämna mig som ett tomt skal gör nu uppror för att flyta upp till ytan igen.
Jag lovade mig själv att aldrig falla igen, men din plötsliga närvaro kan komma att resultera i ett handlöst fall. Skrapsår,skrubbsår, blåmärken och blod.
Eller kanske fångar du mig denna gång.
Kommer du nära eller håller du dig på avstånd?
