thisisfreaky

De senaste dagarna eller kanske t.om veckorna har ingenting riktigt fungerat. Eller det är snarare jag som inte gjort det.
Och istället för att ta tag i saker och få dem ur världen har jag låtit dem staplas i en stor hög.
Denna hög ligger nu och gnager på mitt samvete och slår mig i magen. Och bara genom att låta ögonen vila på denna enorma att-göra-hög försvinner all redan obefintliga energi ut i tomma intet.
Det finns ingen ork till varken skola eller jobb.
Därför finner jag mig själv omkring vandrandes på autopilot. Helt fantastiskt och obegripligt att jag ens orkar med mig själv. Eller att någon annan gör det.

Jag märkte inte ens när det blev vinter, jag fann mig själv helt plötsligt ståendes i mitten av en snöstorm här om dagen.
Jag förstod ingenting
Men luggen ville inte ligga kvar på sin plats då en snöblandad vind drog förbi och tårna kändes som is i mina svarta converse.
Shit! Tänkte jag och vaknade upp ur min dvala. Det är vinter!