thisisfreaky

En vecka halvt frånvarande,
halvt närvarande,
ibland en aning för närvarande.
Fullkomligt dåsig i huvudet av för lite sömn och för mycket tankar.
Men tankarna börjar bli mina vänner och bekanta sig med mina sinnen.
Kroppen däremot känner fortfarande ingen tillit till dessa,
så om natten när allt ska bearbetas motarbetar min kropp dem.
Och jag vaknar upp till en ny dag med svidande ögon och utan ork.

Men jag kämpar på,
koncentrerar mig på andra saker och ting för att hålla avstånd till ''det där man aldrig sätter fingret på''
och tro det eller ej.
Inspiration börjar komma till mig.
Så om ett tag eller två kanske bilder går att återfinna här igen..