thisisfreaky

Den senaste tiden har jag spenderat vandrandes mellan de olika hållplatserna i mitt liv.
Jag har irriterats av slaskvädret men glädjts av asfalten som börjat visa sig under snöslasket.
Jag har huttrat och svurit över de isiga vindarna som dragit genom både staden och hjärtat.
Men jag har också stannat upp då jag befunnit mig i lä och låtit solen tina upp mitt inre och mitt yttre.

Jag har hatat vattenpölarna då de letat sig in i mina skor och dränkt mina strumpor,
men jag har också uppskattat dem då jag haft skavsår i mitt hjärta och kunde avreagera mig i dem.

Om man resumerar den senaste tiden kan man alltså finna en rätt jämn balans mellan snålblåst och vattenpölar,
ena dagen har dominerats av skratt och fjäderlätt hjärta då andra dagar övertagits av  tyngre tankar.

Så jag tänker helt enkelt fortsätta balansera på kanterna till vattenpölarna tills jag trillar i för gott..