thisisfreaky

Det är inte längre en önskedröm,
utan
det är faktiskt verklighet.
Och när jag nyper mig i armen är det enda som händer att ett rött märke bildas för att sedan bli blått.
Och när jag ser mig omkring fladdrar ljusen jag tänt om jag blåser mot dess håll.
Det är på riktigt!
Jag är på riktigt,
sittandes i min lägenhet.

Det känns t.om som om det vore möjligt att sova normalt en natt i denna underbara etta på 48 kvm.
Trots det att jag vill springa runt,
spika,hammra, ge fan i alla grannar som med all säkerhet skulle se till att få mig vräkt om jag gjorde det halv ett på natten/morgonen.
Sjunga på Håkan låtar för full hals tills mörkret utanför försvann och ljuset tränger in genom mina persienner.

Men jag ska behålla den bit förnuft jag fortfarande har kvar och kan kalla för mitt,
och lägga mig i min säng, läsa några rader eller varför inte hela boken om allt vackert folk skrivit om Håkan H istället.

Godnatt goda vänner med nyklippta pojkfrisyrer och krossade som hela hjärtan.
Godnatt!